LIMA-projektet

för Drive sweden

 

PROJEKTBESKRIVNING

MaaS-projektet LIMA som pågått under tre år gick i mål under början av 2022. LIMA är en del av regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter. Projektet är delfinansierat av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet inom ramen för Drive Sweden.

Inom projektet har IUS innovation varit en av 19 partners som tillsammans skapat en MaaS-lösning (Mobility as a Service) som erbjudit flera olika transportslag i en samlad digital tjänst. Den digitala tjänsten har också kompletterats med analys av resenärers rörelsemönster på Lindholmen i Göteborg och utefter den utformning av flertalet mobilitetshubbar. Mobilitetshubbarna samlar flera transportslag på en plats, för att göra det enklare för resenärer att både byta och hitta sitt optimala resesätt.

IUS innovation, som har mångårig och djup expertis inom området mobilitet, har medverkat genom flertalet roller under projektets gång. Framför allt har rådgivning varit en stor funktion som IUS bidragit med men därtill har också kommunikation, copy och grafiker varit styrkor som bidragit med för att ta projektet framåt.

I filmen nedan kan du höra takeaways från Ericsson, RISE och IUS innovation efter att projektet gick i mål:

Resultat och rekommendationer

  • För att MaaS ska bli ett hållbart alternativ så behöver kollektivtrafiken vara en ryggrad i systemet. Idag är det dock inte möjligt för privata aktörer att återförsälja kollektivtrafikens biljetter. I Sverige har inte heller kollektivtrafikbolagen tagit rollen som MaaS-leverantörer. Det innebär en låsning som behöver adresseras. Detta föreslås göras genom att Sveriges kollektivtrafikmyndigheter får direktiv att i sitt uppdrag inkludera utveckling av delad mobilitet och MaaS för att möta det samhälleliga intresset att minska transporters negativa miljö- och klimatpåverkan. Samtidigt bör möjligheten öppnas för privata aktörer att återförsälja offentliga tjänster som kollektivtrafik och lånecyklar i sina kommersiella erbjudanden.
  • Idag begränsas möjligheterna till delad mobilitet och MaaS genom lagstiftning. Bland annat innebär hyrbilslagen att bildelning till stor del begränsas till företag, skatteregler försvårar för både företag och privatpersoner att dela bilar och krångliga procedurer för deklaration avskräcker privatpersoner att börja dela sina bilar. Lagstiftning och skatteregler i dessa fall förhindrar i praktiken utvecklingen av delad mobilitet och behöver anpassas i en omställning till ett mer resurseffektivt samhälle. Nya standarder är också viktigt. Precis som att det är helt naturligt att en bil idag är utrustad med säkerhetsbälte och krockkuddar så bör det inom en snar framtid vara en självklarhet att en bil är utrustad med en digital nyckel som kan utnyttjas för enkel delning av sin bil.
  • Både från användare av LIMA-tjänsten och från de företag som medverkat kan vi konstatera att det finns ett upplevt behov av en tjänst som LIMA, att kombinerad mobilitet kan leda till minskad miljöpåverkan, lättare styrning av anställdas resande samt mera effektiv administration av resor. Att samla och förenkla tillgång till delade mobilitetstjänster anses attraktivt, men det är främst människor som redan har multimodalt, kollektivt och aktivt mobilitetsmönster som lockats av LIMA. För att tjänsten ska bli mer attraktiv så är det viktigt att samla fler transporttjänster och inkludera en lättanvänd reseplanering.
  • Det är anställda från företag på Lindholmen som varit fokus i test och utvärdering av LIMA-tjänsten, men under projektets gång så har det starkaste intresset för tjänsten uttryckts från fastighetsutvecklare i urbana miljöer. Deras motiv är att ersätta parkeringsplatser i nybyggnadsområden med mobilitetstjänster. Trots att det är fastighetsutvecklare som har intresset så är det främst drivet av kommuners riktlinjer för parkeringsplatser vid utveckling av nya stadsområden. I dagsläget ser vi alltså att det är främst en offentlig aktör, kommunen, som ställer krav på alternativ till privatbilen.

FRÅGESTÄLLNING

Undersöka förutsättningarna kring att etablera mobilitetshubbar vid service- och handelsnoder i ytterstadsområden

 

👩‍💻

PROJEKT

I projektets genomförande har intervjuer, arbetsmöten och workshops, enligt en  designprocess, tillämpats.

IUS har deltagit som rådgivare, säljare, copy och grafiker. 

 

💡

LÖSNING

Tillsammans med tre konkreta lösningsförslag har arbetet resulterat i fördjupad förståelse om vilka förutsättningar som finns avseende etableringen av mobilitetshubbar i ytterstadsområden.

 

I Sverige behöver vi se en offentlighet som tar större ansvar när det gäller MaaS-lösningar. Detta i kombination med samverkan mellan de offentliga och kommersiella kommer ge lösningar som både gynnar hållbarheten och som slutkunden gillar och använder.
Tommy Winterskiöld Vestlie

Senior rådgivare, IUS innovation

Läs mer

Mobilitetspunkt Filipstad Ruter AS

Referenscase: Färdplan för Linköping kommun

Podd: Varför alla fastighetsutvecklare bör ha mobilitet på agendan. 

NYHETSBREV

13 + 9 =

Hör av dig till Tommy om du vill veta mer!

 

Tommy Winterskiöld Vestlie

tommy.winterskiold-vestlie@iusinnovation.se 

+46 736 60 69 10