ARTIKEL

2020-10-25

Att arbeta med hållbar utveckling och mobilitet

Man kan spendera timmar—ja, om inte en livstid—på att försöka definiera vad hållbar utveckling är. Inte minst utveckling. Sådana diskussioner har i decennium präglat såväl akademiska som politiska debatter. Någon egentlig konsensus har man dock inte lyckats nå under alla år. Finns det något att enas kring? Och hur ska man ens kunna sätta begreppet i relation till arbete?

En gång var utveckling synonymt med ekonomisk tillväxt. Växer ekonomin utvecklas vi. En kanske lite väl smal tanke, men alltjämt en tanke om något progressivt. Ser man till de senaste sjuttio åren har begreppet vidgats enormt.

Ta de aktuella globala hållbarhetsmålen från FN som exempel: ”Globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit”. 17 olika mål, som täcker allt från fattigdomsbekämpning och arbetsvillkor, till ekologisk mångfald och bekämpandet av klimatförändringar. Mål, som i sin tur är nedbrutna i 232 olika indikatorer för utveckling. Många områden som skall förbättras—eller om man så vill—se progression.

Hållbarhet då? Då, en käpphäst för trädkramande Woodstock-besökare. I dag, en idé i alla fall de flesta hört talas om, men även något många har anammat i sitt leverne. Medan vi på 1960-talet tänkte oss ett träd mindre kapat i den lokala parken var bättre, ockuperar vi oss i dag med globala tankar som att kanske flyga mindre eller konsumera mindre kött. Ett träd som växer är bättre än ett kapat. Ett kilogram CO2-utsläpp insparat är bättre är ett som cirkulerar i atmosfären.
Oavsett ambitionsnivån så har den uppmärksamma läsaren kanske noterat att vad vi tänker som hållbart är när vi går från en situation vi bedömer icke-hållbar till helt enkelt en bättre. Vi tar ett steg framåt, vi är progressiva.

Nu har vi alltså två begrepp vilka det varken historiskt eller nu råder någon egentlig enighet kring, utveckling och hållbarhet, som tillsammans bildar ett tredje begrepp, hållbar utveckling. Om utvecklingshistoria visar på att oenighet råder, kan nog de flesta lekmän, tyckare och sakkunniga ändå enas om att hållbar utveckling vilar på en tanke om förbättring.
Sedan vart, hur och genom vem förbättringen skall ta form råder det sedan delade meningar om. Således finns det inget facit över vad hållbar utveckling är.

Men hur arbetar man då progressivt, mot en hållbar utveckling, om det enda vi kan vara säkra på är att det handlar någon typ av förbättring? Låt oss återvända till FN:s globala mål för ett ögonblick. Av de 232 indikatorer målen mäts genom täcks en lång rad av olika branscher och aktörer.
Nationella skolväsenden skall säkerställa inkluderande utbildning, fiskeindustrin skall sörja för marinbiologisk mångfald, bilindustrin skall bidra genom att minska sin miljöpåverkan—exemplen är många. Det finns alltså ingen enskild aktör som är allomfattande och räddar världen på egen hand. Att progressivt jobba för hållbar utveckling är på så vis en gemensam, men egentligen ospecifik, uppgift. Alla kan försöka att dra minst ett strå i stacken.

Ett aktuellt exempel på ett sådant försök är arbetet med mobilitet. Precis som exemplen ovan är arbetet med mobilitet ett försök till att gå från en icke-hållbar situation till en bättre. I detta fall handlar det om att möjliggöra för folk att kunna transportera sig så effektivt som möjligt, och kanske ställa den privata bilen när goda alternativ finns.
Mobilitet hör visserligen inte till vardagsvokabulären ännu, men sett till de effekter man önskar att uppnå inom branschen lär det inte förbli så länge till. Minskad trängsel, minskade utsläpp, ökad flexibilitet, smartare transporter, fler transportalternativ, sömnlösa transporter är exempel på vad den tjänsteinriktade branschen kan bidra med.

Dessa effekter kan i sin tur översättas i FN:s globala hållbarhetsmål. Arbetet med mobilitet bidrar bland annat till hållbara städer (mål 11), kampen mot klimatförändringar (mål 13), hållbar konsumtion (mål 12) och förbättrad infrastruktur (mål 9). Vidare skulle det enkelt kunna argumenteras för mobilitets påverkan av andra mål också.
Kortfattat kan det sägas att mobilitet fångar kärnan i hållbar utveckling—progression. Här finns det väl definierat vad branschen vill och kan förbättra.

Så när ett företag som IUS innovation säger att ”vi brinner för att forma ett hållbart samhälle”, genom vårt arbete med mobilitet, så är det absolut inte lättvindigt. Här finns en genuin tro på att om vi jobbar progressivt gör vi också skillnad. Må hända att IUS arbete med mobilitet inte är hela facit på hur vi uppnår hållbar utveckling, men otvivelaktigt ett ovärderligt strå i stacken.
Så om hållbar utveckling var progression så är det tveklöst att IUS arbete är i linje med det när vi arbetar med att gå från en icke-hållbar situation till en bättre. På så sätt är det också tämligen enkelt att ställa hållbar utveckling i relation till arbete—den relationen behöver inte vara definierad på detaljnivå, men jobbar man progressivt finns den ändå där per automatik.

Arbetet med mobilitet bidrar bland annat till hållbara städer, FN:s globala hållbarhetsmål (mål 11), kampen mot klimatförändringar (mål 13), hållbar konsumtion (mål 12) och förbättrad infrastruktur (mål 9).

Författare:

Patrik Westraeus, projektledare på IUS innovation

patrik.westraeus@iusinnovation.se

+46 736 60 69 11

 

NYHETER

Ledare för strategisk utveckling & innovation

Tommy Winterskiöld Vestlie internrekryteras till rollen som ledare för strategisk utveckling och innovation

Det finns många anledningar att välja cykeln

2013 samlade den franska webbsidan carfree.fr 185 anledningar att cykla. Jerome har tolkat och summerat dem till svenska.

Arrangör och moderator paneldebatt, Tankesmedjan Mobilitet Sverige

Den 15 september 2021 samlade IUS innovation medlemmarna i tankesmedjan Mobilitet Sverige till en paneldebatt.

Panel webinar, Drive Sweden

Den 27 april arrangerade Drive Sweden ett webinar om digitala lösningar som kan möjliggöra delade och kombinerade mobilitetslösningar där IUS deltog som presentatör och panel.

LIMA-projektet, Drive Sweden

MaaS-projektet LIMA gick i mål under början av 2022. LIMA är en del av regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter.

Generationsskifte för IUS innovation när Anna Wadström blir ny VD

Inför 2022 stod det klart att Anna Wadström tar över som VD för IUS innovation efter Fredrik Wadström. Anna tar över spakarna för att fortsätta driva företaget IUS innovation framåt och väljer att fokusera på hållbarhet än mer i framtiden.

Mobilitetshubbar vid service- och handelsnoder, Vinnova

Projektet Mobilitetshubbar vid service- och handelsnoder syftade till att undersöka förutsättningarna kring att etablera mobilitetshubbar vid service- och handelsnoder i ytterstadsområden.

Studie kring självkörande bussar presenterar positiv respons

I juni tidigare i år sände IUS innovation två kollegor till en unik fältstudie för att testa självkörande bussar. Fältstudien tillhörde en större forskningsstudie kring självkörande bussar initierat av Volvo Bussar och Västtrafik och utförs av forskare på Chalmers. Elin Wadström delar med sig om sina tankar kring självkörande bussar och upplevelsen från fältstudien.

Webinar Elsparkcykeln: fara eller pusselbit i klimatomställningen?

NYHET26-10-2021Webinar: Elsparkcykeln - fara eller pusselbit i klimatomställningen?Torsdagen den 21 oktober anordnade IUS innovation AB och TIER Mobility det digitala panelsamtalet ”Elsparkcykeln: fara eller pusselbit i klimatomställningen?”. I en panel med...

Inbjudan webinar: Elsparkcykeln – fara eller pusselbit i klimatomställningen?

Inbjudan till frukostseminarium om hållbara och trafiksäkra lösningar i framtidens städer. Titel: Elsparkcykeln: fara eller pusselbit i klimatomställningen?