ARTIKEL

2021-04-02

BoMaaS – har fastighetsägare möjlighet att tillgängliggöra MaaS för alla?

Efter att ha figurerat som ett perifert begrepp under flera år har mobilitet på senare tid kommit att bli allt mer förekommande—något som också märks av inom fastighetsbranschen. Man talar inte längre bara om att tillgodose parkeringsbehov, utan man talar istället om att tillhandahålla boende en helhet, i form av mobilitet. Men även om fastighetsbranschen ser en typ av mobilitet framför sig, är mobilitet onekligen ett svårdefinierat begrepp.

Kort sagt skulle mobilitet kunna beskrivas som kontextspecifikt. Det innebär att för olika aktörer har begreppet olika innebörd. En kollektivtrafikhuvudman, som verkar inom en kontext, har en definition. En leverantör av exempelvis elsparkcykel har sin kontext och därför sin bild av mobilitet. För fastighetsutvecklaren finns en annan realitet att förhålla sig till gällande mobilitet. Det är även på detta sätt som begreppet mobilitet påvisar sig vara brett och mångfacetterat. Så blir det också med de begrepp och tjänster som kan inkluderas under benämningen mobilitet.

En central förekomst och ett bra exempel i diskussionen kring mobilitet är Mobility-as-a-Service (MaaS). Kortfattat handlar det om att paketera mobilitet som en tjänst och göra den tillgänglig på en och samma (digitala) yta. I takt med insteget i det nya decenniet ser nu flera aktörer på möjligheten att ta fram breda MaaS-tjänster som ska tillgodose människor resbehov. I denna typ av tjänst finns möjlighet att tillgängliggöra flera transportslag; kollektivtrafik, mikromobilitet, taxi, bildelning, stadscyklar med mera. Bokning och betalning sker även det i samma plattform och kunden skall inte märka av någon skillnad oavsett vilken typ av tjänst som köps.

Vad som tycks gälla generellt för fastighetsägare är att man numera har en bredare syn kring mobilitet. Medan städer och kommuner ser till att begränsa p-tal, vill man nu hitta andra moderna och hållbara lösningar för boende. Det kan såldes handla om att skapa förbättrad mobilitet genom MaaS-lösningar för sina Boende. BoMaas kort och gott.

För att exemplifiera vad BoMaaS kan vara så tar vi ett exempel från Oslo i Norge, där vi på IUS varit involverade i delar av införandeprocessen.  Där har ett flertal fastighetsutvecklare gått samman i byggandet av ett nytt bostadsområde, Vestre Billingstad, i en kranskommun till Oslo. Man har genom regleringar från kommunens sida fått strikta riktlinjer i att inte generera ökad trafik lokalt. Som svar har fastighetsutvecklarna valt att ta fram en mobilitetsstrategi. I strategin formuleras målsättningen att erbjuda boende på området delad mobilitet och dessutom har kommunens minimi p-tal på 0,6-0,7 applicerats som områdets max. Mobilitetsutbudet innefattar bilar i olika storlek, cyklar och lådcyklar. På sikt hoppas man även att koppla på kollektivtrafik i den digitala lösningen. Lösningen är lokalt känd som en ”BoMaaS-lösning”.

En BoMaaS kan såklart se olika ut och ha olika syfte, men flera leverantörer av dessa tjänster ser på möjligheten att integrera incitamentsstrukturer i from av belönings-system med poäng eller andra rent ekonomiska incitament. Dessa skall i sin tur uppmuntra hållbart resande, gärna i form av gång och cykling.

Medan de teknologiska aspekterna av MaaS sakteligen växer fram kretsar kanske den största frågan kring vilken aktör det är som huvudsakligen skall vara avsändare av tjänsten. En central fråga handlar också om affärsmodellen. Sett till den omfattande omställningen som sker inom sektorn är det svårt för enskilda aktörer att på egen hand sjösätta MaaS-tjänster brett. Istället tyder studier på att det kommer krävas koordinering mellan såväl offentliga som privata aktörer för att lösa frågan på sikt. Men en fastighetsutvecklare har redan ett mikroekosystem att applicera mobilitetstjänster i. Platsen är attraktiv (då man bor där) och fastighetsägare kan skapa vinster och synergier redan vid implementation av BoMaaS:

  • Möjlighet att sätta den mjuka trafikanten i främsta rummet och skapa trygghet och säkerhet för dem som inte väljer bilen. Mobilitet och trygghet går hand i hand och stärker varandra tillsammans. Det är viktigt att platser upplevs som trygga eftersom det i framtiden kommer bli en större blandning av människor och trafikslag.
  • Man sänder signaler om att den gröna omställningen är viktig och kan bli ansedda som en aktör som tar hållbarhetsfrågor och mobilitetsutvecklingen på fullt allvar redan idag.
  • Genom att applicera smarta mobilitetslösningar möjliggörs mer flexibla platser som passar flera framtidsscenarier genom att förändra, skala upp och vidareutveckla.
  • Genom att integrera stadsplanering med mobilitet förbättras fastigheter och dess kringarealer redan på ett tidigt stadie.

Genomgående för hållbarhetsarbete är att det har som syfte att skapa en hållbar framtid. Med BoMaaS har fastighetsbranschen en stor möjliggörare för hållbara resor till och från dess platser. Det är dessutom fastslaget att god tillgänglighet av mobilitet ökar värdet på fastighet. Begreppet Odenplaneffekten är numera vedertaget i svensk fastighetsbransch och belyser den värdeutveckling som sker i mikrolägen när områden får en kollektivtrafikknutpunkt. Framför allt gäller detta än så länge spårbunden trafik. Odenplan i Stockholm är ett exempel, Hyllie i Malmö ett annat. Värdeutvecklingen gäller de flesta fastighetsslag men i synnerhet kanske kontor och handel, som i mångt och mycket är beroende av människoflöden. Ett kontor som är svårt att ta sig till är inte mycket värt och en handelslokal som ingen komma nära ännu mindre så.

Om fastighetsbranschen och dess möjliggörande intressenter introducerar ett mobilitetstänk tidigt, i stadsplaneringen, för byggnader som ska stå i hundra år, eller mer, är kanske asfaltsdjungeln ett minne blott.

Efter att ha figurerat som ett perifert begrepp under flera år har mobilitet på senare tid kommit att bli allt mer förekommande—något som också märks av inom fastighetsbranschen.

Författare:

Patrik Westraeus, projektledare på IUS innovation

patrik.westraeus@iusinnovation.se

+46 736 60 69 11

 

NYHETER

Webinar Elsparkcykeln: fara eller pusselbit i klimatomställningen?

NYHET26-10-2021Webinar: Elsparkcykeln - fara eller pusselbit i klimatomställningen?Torsdagen den 21 oktober anordnade IUS innovation AB och TIER Mobility det digitala panelsamtalet ”Elsparkcykeln: fara eller pusselbit i klimatomställningen?”. I en panel med...

Inbjudan webinar: Elsparkcykeln – fara eller pusselbit i klimatomställningen?

Inbjudan till frukostseminarium om hållbara och trafiksäkra lösningar i framtidens städer. Titel: Elsparkcykeln: fara eller pusselbit i klimatomställningen?

eHUBS International Academy

I förra veckan kunde eHUBS (e-Mobility hubs) genomföra ett av sina största evenemang – eHUBS International Academy. Eventet hölls i Bergen, Norge, och vår eminenta projektledare och expert inom mobilitetshubbar Anna Wadström var självklart på plats och deltog.

Paneldebatt för Tankesmedjan Mobilitet Sverige – Omstart kollektivtrafiken

Det är ett faktum att resvanorna för människor är förändrade, men hur arbetar kollektivtrafiken för att möta och/eller anpassa sig till de nya resvanorna? Handlar det om att återfå resenärer eller hitta nya kundgrupper för att öka volymerna i kollektivtrafiken?

SvD debattartikel “Skär ner antalet elsparkcykelföretag”

Att elsparkcyklarna är mobilitetssektorn kanske allra hetaste fråga har varit svårt att missa. Deras tämligen snabba intåg i städerna har väckt reaktioner från såväl politiken som den enskilde medborgaren–positiva och negativa.

Omstart kollektivtrafiken

Under pandemin har kollektivtrafiken tappat omkring 50% av deras intäkter. Många trafikhuvudmän pratar nu om en omstart och fokuserar på att få och återfå volymer gällande resenärer.

IUS innovation tar ställning och satsar på mobilitet

Efter årsskiftet har IUS innovation valt att fokusera enbart på mobilitet som affärsområde. Syftet med att fokusera bolaget grundar sig i en omställning i samhället, men framförallt drömmen och visionen om att nå en hållbar framtid för kommande generationer.

Biljett- och betalsystem lanserat i unikt samarbete mellan fyra kollektivtrafikhuvudmän

I april 2021 avslutades det mångåriga projektet ”Lynx-programmet” för de fyra trafikhuvudmännen Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Kalmar länstrafik och Länstrafiken Kronoberg. Programmet har inneburit ett mycket omfattande arbete kring bland annat biljett- och betalsystem.

Lynx-programmet

De fyra kollektivtrafikhuvudmännen går i bräschen för branschen och lanserar gemensamt biljett- och betalsystem.

Fragmenterad data  - en stor utmaning i det nya mobilitetsekosystemet 

Mobilitetsekosystemet innefattar en rad komplexa processer och är som bekant ständigt under förändring. Det är nödvändigtvis inte bara en utmaning, utan även en möjlighet. Uppmärksammar man komplexiteten kan man även uppmärksamma vikten av att tillsammans möta den dynamiska  mobilitetsmarknaden.