ARTIKEL

2021-04-02

BoMaaS – har fastighetsägare möjlighet att tillgängliggöra MaaS för alla?

Efter att ha figurerat som ett perifert begrepp under flera år har mobilitet på senare tid kommit att bli allt mer förekommande—något som också märks av inom fastighetsbranschen. Man talar inte längre bara om att tillgodose parkeringsbehov, utan man talar istället om att tillhandahålla boende en helhet, i form av mobilitet. Men även om fastighetsbranschen ser en typ av mobilitet framför sig, är mobilitet onekligen ett svårdefinierat begrepp.

Kort sagt skulle mobilitet kunna beskrivas som kontextspecifikt. Det innebär att för olika aktörer har begreppet olika innebörd. En kollektivtrafikhuvudman, som verkar inom en kontext, har en definition. En leverantör av exempelvis elsparkcykel har sin kontext och därför sin bild av mobilitet. För fastighetsutvecklaren finns en annan realitet att förhålla sig till gällande mobilitet. Det är även på detta sätt som begreppet mobilitet påvisar sig vara brett och mångfacetterat. Så blir det också med de begrepp och tjänster som kan inkluderas under benämningen mobilitet.

En central förekomst och ett bra exempel i diskussionen kring mobilitet är Mobility-as-a-Service (MaaS). Kortfattat handlar det om att paketera mobilitet som en tjänst och göra den tillgänglig på en och samma (digitala) yta. I takt med insteget i det nya decenniet ser nu flera aktörer på möjligheten att ta fram breda MaaS-tjänster som ska tillgodose människor resbehov. I denna typ av tjänst finns möjlighet att tillgängliggöra flera transportslag; kollektivtrafik, mikromobilitet, taxi, bildelning, stadscyklar med mera. Bokning och betalning sker även det i samma plattform och kunden skall inte märka av någon skillnad oavsett vilken typ av tjänst som köps.

Vad som tycks gälla generellt för fastighetsägare är att man numera har en bredare syn kring mobilitet. Medan städer och kommuner ser till att begränsa p-tal, vill man nu hitta andra moderna och hållbara lösningar för boende. Det kan såldes handla om att skapa förbättrad mobilitet genom MaaS-lösningar för sina Boende. BoMaas kort och gott.

För att exemplifiera vad BoMaaS kan vara så tar vi ett exempel från Oslo i Norge, där vi på IUS varit involverade i delar av införandeprocessen.  Där har ett flertal fastighetsutvecklare gått samman i byggandet av ett nytt bostadsområde, Vestre Billingstad, i en kranskommun till Oslo. Man har genom regleringar från kommunens sida fått strikta riktlinjer i att inte generera ökad trafik lokalt. Som svar har fastighetsutvecklarna valt att ta fram en mobilitetsstrategi. I strategin formuleras målsättningen att erbjuda boende på området delad mobilitet och dessutom har kommunens minimi p-tal på 0,6-0,7 applicerats som områdets max. Mobilitetsutbudet innefattar bilar i olika storlek, cyklar och lådcyklar. På sikt hoppas man även att koppla på kollektivtrafik i den digitala lösningen. Lösningen är lokalt känd som en ”BoMaaS-lösning”.

En BoMaaS kan såklart se olika ut och ha olika syfte, men flera leverantörer av dessa tjänster ser på möjligheten att integrera incitamentsstrukturer i from av belönings-system med poäng eller andra rent ekonomiska incitament. Dessa skall i sin tur uppmuntra hållbart resande, gärna i form av gång och cykling.

Medan de teknologiska aspekterna av MaaS sakteligen växer fram kretsar kanske den största frågan kring vilken aktör det är som huvudsakligen skall vara avsändare av tjänsten. En central fråga handlar också om affärsmodellen. Sett till den omfattande omställningen som sker inom sektorn är det svårt för enskilda aktörer att på egen hand sjösätta MaaS-tjänster brett. Istället tyder studier på att det kommer krävas koordinering mellan såväl offentliga som privata aktörer för att lösa frågan på sikt. Men en fastighetsutvecklare har redan ett mikroekosystem att applicera mobilitetstjänster i. Platsen är attraktiv (då man bor där) och fastighetsägare kan skapa vinster och synergier redan vid implementation av BoMaaS:

  • Möjlighet att sätta den mjuka trafikanten i främsta rummet och skapa trygghet och säkerhet för dem som inte väljer bilen. Mobilitet och trygghet går hand i hand och stärker varandra tillsammans. Det är viktigt att platser upplevs som trygga eftersom det i framtiden kommer bli en större blandning av människor och trafikslag.
  • Man sänder signaler om att den gröna omställningen är viktig och kan bli ansedda som en aktör som tar hållbarhetsfrågor och mobilitetsutvecklingen på fullt allvar redan idag.
  • Genom att applicera smarta mobilitetslösningar möjliggörs mer flexibla platser som passar flera framtidsscenarier genom att förändra, skala upp och vidareutveckla.
  • Genom att integrera stadsplanering med mobilitet förbättras fastigheter och dess kringarealer redan på ett tidigt stadie.

Genomgående för hållbarhetsarbete är att det har som syfte att skapa en hållbar framtid. Med BoMaaS har fastighetsbranschen en stor möjliggörare för hållbara resor till och från dess platser. Det är dessutom fastslaget att god tillgänglighet av mobilitet ökar värdet på fastighet. Begreppet Odenplaneffekten är numera vedertaget i svensk fastighetsbransch och belyser den värdeutveckling som sker i mikrolägen när områden får en kollektivtrafikknutpunkt. Framför allt gäller detta än så länge spårbunden trafik. Odenplan i Stockholm är ett exempel, Hyllie i Malmö ett annat. Värdeutvecklingen gäller de flesta fastighetsslag men i synnerhet kanske kontor och handel, som i mångt och mycket är beroende av människoflöden. Ett kontor som är svårt att ta sig till är inte mycket värt och en handelslokal som ingen komma nära ännu mindre så.

Om fastighetsbranschen och dess möjliggörande intressenter introducerar ett mobilitetstänk tidigt, i stadsplaneringen, för byggnader som ska stå i hundra år, eller mer, är kanske asfaltsdjungeln ett minne blott.

Efter att ha figurerat som ett perifert begrepp under flera år har mobilitet på senare tid kommit att bli allt mer förekommande—något som också märks av inom fastighetsbranschen.

Författare:

Patrik Westraeus, projektledare på IUS innovation

patrik.westraeus@iusinnovation.se

+46 736 60 69 11

 

NYHETER

Rapport och hållbarhetsmanifest, Projekt Wendelstrand

Hållbarhetsmanifestet för Wendelstrand utgör parternas kollektiva åtagande för att förverkliga visionen för området. Det omfattar konkreta åtgärder och målsättningar så som hållbara transportsystem, inkluderande urbanisering och minskad miljöpåverkan.

IUS initiativ med AMSAC

Just nu pågår det ett samarbete mellan IUS innovation och utbildningsföretaget AMSAC.
Tillsammans utvecklar vi YH-utbildningar inom hållbar mobilitet.

IUS vinner upphandling för Ånge kommun

IUS innovation har vunnit en upphandling hos Ånge kommun där två konsulter från IUS bemannar uppdraget i team Ånge kommun och Din Tur.

Process- och kompetensstöd, Ånge kommun

Process- och kompetensstöd för Ånge kommun  PROJEKTBESKRIVNING IUS innovation har vunnit en upphandling hos Ånge kommun. Två konsulter från IUS bemannar uppdraget och ska arbeta gemensamt med teamet från Ånge kommun och Kommunalförbundet...

Verktygslåda, Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik önskade vidareutveckla sin samverkan med alla 13 kommuner i länstrafikens område genom att förändra sitt arbetssätt kopplat till mobilitetsfrågor. IUS innovation var projektledare för att utveckla en samverkansmodell och ta fram en process och därefter en verktygslåda för hantering av mobilitetsärende.

Pilotområde cykel, Stadsmiljöförvaltningen

Projektet ämnar förbättra cyklisters gaturum och behov i två utvalda områden i Göteborg, Majorna/Kungsladugård och Backa. Projektet drivs som en pilot där man testar olika lösningar för att hitta fungerande åtgärder i stadsmiljön. 

Hela resenärens resa, Skånetrafiken

Fokus i projektets nuvarande fas är att primärt skapa en gemensam bild och att genom ett lärande angreppssätt bygga en för Skånetrafiken fungerande process och metodik. Projektet kommer arbeta med costumer journeys som främsta verktyg/modell.

IUS vinner upphandling för Skånetrafiken

IUS innovation vinner upphandlingen “Konsult Hela ResenärsResan” hos Skånetrafiken, Region Skåne. Två konsulter från IUS bemannar uppdraget och ska arbeta gemensamt med team och teamledare från Skånetrafiken.

Mycket morot (och lite piska) minskar bilismen i städer

I september 2022 publicerade Kimberly Nicholas och Paula Kuss, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet, en artikel där de har granskat resultaten från nästan 800 vetenskapliga studier och fallstudier för att identifiera och sortera de tolv bästa sätten för att minska biltrafiken i städerna. IUS innovation har tittat på analysen och valt ut de främsta piska- och morot-åtgärder resultaten för att minska bilism i städerna och öka det hållbara resandet.

IUS personal utbildade i HLR

2023 är här och med nytt år är det naturligt att både titta framåt för det kommande året och att reflektera över året som varit. IUS Innovation har gjort just det och är stolta över allt vi åstadkommit både internt och externt. Från 2022 är vi internt som stoltast över den utbildning inom hjärt-lungräddning som vi genomförde med våra kollegor och nu vill vi uppmuntra fler företag till att ta samma initiativ.