ARTIKEL

24-04-2021

Fragmenterad data  - stor utmaning i det nya mobilitetsekosystemet

Mobilitetsekosystemet innefattar en rad komplexa processer och är som bekant ständigt under förändring. Det är nödvändigtvis inte bara en utmaning, utan även en möjlighet. Uppmärksammar man komplexiteten kan man även uppmärksamma vikten av att tillsammans möta den dynamiska mobilitetsmarknaden.  

I diskussionen kring det föränderliga ekosystemet är det inte bara att nya aktörer träder in på marknaden eller att nya fordonstyper konkurrerar, utan även själva affärsmodellerna som ligger till grund för all verksamhet möter också förändring. Som grund till just denna förändring ligger  

frågan kring kundägarskapet. Tidigare har detta legat solitt hos ett fåtal aktörer- något som alltså är under förändring. Alternativa kundrelationer har uppstått genom ökad tredjepartsförsäljning, nya biljettertyper och abonnemangslösningar. Kundägandeskapet är flytande i allt större utsträckning och med fler aktörer på marknaden framträder en allt mer komplex bild av dataägandeskapet.  

Med fler aktörer som äger data kommer utmaningar runt att allt mer data har fler ägare vilket kan generera protektionism runt data. Vissa förutspår även att konkurrensen om att äga kunden snarare kommer övergå till striden om att äga kunddata. Nya aktörer kan vara mer snabbfotade i att nyttja ny teknologi för att möta kunders behov och dessutom anpassa sig efter dem. Ny teknologi ser ut att frigöra utrymme för fler aktörer på marknaden. Detta skapar större mängder data vilket också resulterar i ett splittrat dataägande. Översikten och hanteringen av tillgänglig data blir i och med det mer svårhanterlig. För att nya leverantörer ska kunna erbjuda marknadsanpassade lösningar krävs tillgång till all spridd data.  

Direkt kopplat till mobilitet är det i synnerhet MaaS-tjänsterna som drivs på av en allt mer intensiv och integrerad kunddata. En snabb hantering av indata vad gäller önskade resa, resvanor, miljöhänsyn, aktuell köbild eller föredraget transportslag ger resenären en individuellt anpassad resplan. MaaS-tjänster pekas ibland ut som framtidens resenorm, detta görs huvudsakligen möjligt genom att digitaliseringen idag är så pass långt gången. Men för att en MaaS-tjänst ska lyckas krävs en stor mängd data. Och då allt fler lägger större vikt vid dataägande uppstår komplikationer. Därför är det av vikt att definiera vem som är ägare av MaaS-plattformen. En offentlig aktör har inte ett direkt vinstintresse medan en privat har det som yttersta drivkraft och det torde utgöra mindre risk att dela data med en offentlig aktör. 

Erfarenheten från den datadrivna ekonomin är att kunder söker sig till ett fåtal aktörer. De med bäst lösningar får tillgång till fler kunder, och värdet på tjänsten ökar som ett resultat av fler kunder och mer data – detta benämns ofta som nätverkseffekter. För många datadrivna aktörer innebär det endast låga kostnader att erbjuda samma service till ytterligare en användare, så kallade skaleffekter. Det är därför företag som Uber och Airbnb har uppnått en enorm tillväxt och en stark marknadsposition på kort tid. De verksamheter som äger lösningen styr algoritmerna och kan därmed påverka vilka alternativ som presenteras för resenärer. Frågan är då om de kommer ta hänsyn till samhällets etiska och hållbara behov i sina bedömningar som ligger till grund för det presenterade valet? 

De mest framgångsrika aktörerna kan uppnå näst intill monopol på en marknad; ett digitalt monopol. Exempelvis en MaaS-plattform med många användare kan erbjuda, potentiella leverantörer tillgång till potentiella kunder, och dessutom stora mängder kunddata för att löpande kunna förbättra tjänsterna. Med ett potentiellt monopol i sikte är det självklart att aktörer förändrar sig och omformar sina affärsmodeller. Det är dessutom väldigt många aktörer som kandiderar om det utrymmet.  

Med ny teknik kommer nya och befintliga aktörer förflytta sina positioner och erbjuda mer unika erbjudanden till kunder. Kollektivtrafiken har här en enorm möjlighet att i ett tidigt skede agera i enlighet med hur positionerna förändras. Att skapa förutsättningar för rätt datastrategier kan  

därför vara avgörande för att säkerställa kontroll av den data som behövs för utvecklingen av sina erbjudanden  

Slutligen sammanfattas detta med att ny teknologi resulterar i mer data och fler aktörer som besitter data. Därför krävs strategier och arbetssätt för att hantera denna situation. För kollektivtrafiken är det av stor vikt att fortsatt ha kontroll över sin affärsmodell och den data som existerar med den. Det är med detta som grund rekommendationen gällande datastrategier för en hållbar framtida kollektivtrafik också innefattar kunskap kring den datadrivna ekonomin.  

Författare:

Patrik Lundgren, förändringsledare på IUS innovation

patrik.lundgren@iusinnovation.se

+46 708 13 51 60

 

NYHETER

Webinar Elsparkcykeln: fara eller pusselbit i klimatomställningen?

NYHET26-10-2021Webinar: Elsparkcykeln - fara eller pusselbit i klimatomställningen?Torsdagen den 21 oktober anordnade IUS innovation AB och TIER Mobility det digitala panelsamtalet ”Elsparkcykeln: fara eller pusselbit i klimatomställningen?”. I en panel med...

Inbjudan webinar: Elsparkcykeln – fara eller pusselbit i klimatomställningen?

Inbjudan till frukostseminarium om hållbara och trafiksäkra lösningar i framtidens städer. Titel: Elsparkcykeln: fara eller pusselbit i klimatomställningen?

eHUBS International Academy

I förra veckan kunde eHUBS (e-Mobility hubs) genomföra ett av sina största evenemang – eHUBS International Academy. Eventet hölls i Bergen, Norge, och vår eminenta projektledare och expert inom mobilitetshubbar Anna Wadström var självklart på plats och deltog.

Paneldebatt för Tankesmedjan Mobilitet Sverige – Omstart kollektivtrafiken

Det är ett faktum att resvanorna för människor är förändrade, men hur arbetar kollektivtrafiken för att möta och/eller anpassa sig till de nya resvanorna? Handlar det om att återfå resenärer eller hitta nya kundgrupper för att öka volymerna i kollektivtrafiken?

SvD debattartikel “Skär ner antalet elsparkcykelföretag”

Att elsparkcyklarna är mobilitetssektorn kanske allra hetaste fråga har varit svårt att missa. Deras tämligen snabba intåg i städerna har väckt reaktioner från såväl politiken som den enskilde medborgaren–positiva och negativa.

Omstart kollektivtrafiken

Under pandemin har kollektivtrafiken tappat omkring 50% av deras intäkter. Många trafikhuvudmän pratar nu om en omstart och fokuserar på att få och återfå volymer gällande resenärer.

IUS innovation tar ställning och satsar på mobilitet

Efter årsskiftet har IUS innovation valt att fokusera enbart på mobilitet som affärsområde. Syftet med att fokusera bolaget grundar sig i en omställning i samhället, men framförallt drömmen och visionen om att nå en hållbar framtid för kommande generationer.

Biljett- och betalsystem lanserat i unikt samarbete mellan fyra kollektivtrafikhuvudmän

I april 2021 avslutades det mångåriga projektet ”Lynx-programmet” för de fyra trafikhuvudmännen Hallandstrafiken, Jönköpings länstrafik, Kalmar länstrafik och Länstrafiken Kronoberg. Programmet har inneburit ett mycket omfattande arbete kring bland annat biljett- och betalsystem.

Lynx-programmet

De fyra kollektivtrafikhuvudmännen går i bräschen för branschen och lanserar gemensamt biljett- och betalsystem.

Ny mikromobilitetsavgift sätter käppar i hjulen för elsparkcyklar

Det blir dyrt för elsparkcykelföretagen när kommunerna nu inför mikromobilitetsavgift. Avgifterna blir mer än dubbelt så höga jämfört med andra europeiska städer.