12-01-2023

Mycket morot (och lite piska) minskar bilismen i städer

Bildtext: Bilden visar en vanlig stadsbild där mycket bilar trängs i stadskärnan. Bussfiler blir en allt vanligare lösning för att premiera det kollektiva resandet. 

I september 2022 publicerade Kimberly Nicholas och Paula Kuss, hållbarhetsforskare vid Lunds universitet, artikeln A dozen effective interventions to reduce car use in European cities: Lessons learned from a meta-analysis and transition management där Nicholas och Kuss har granskat resultaten från nästan 800 vetenskapliga studier och fallstudier för att identifiera och sortera de tolv bästa sätten för att minska biltrafiken i städerna. IUS innovation har tittat på analysen och valt ut de främsta piska- och morot-åtgärder resultaten för att minska bilism i städerna och öka det hållbara resandet. 

Forskning de senaste åren talar samma språk. För att uppnå FN:s Agenda 2030 och andra klimatmål krävs mer än bara elektrifieringen av fordon. Det krävs parallellt åtgärder som till exempel minskat bilägande och minskat bilanvändning i stort.

Jag menar att en titt på de ofta överbelastade gatorna i våra städer skulle räcka som förklaring till varför vi behöver minska biltrafiken i städerna. Men författarna Nicholas och Kuss ger fler goda och konkreta insikter om biltrafik:

• Transport är den näst största källan av utsläpp av växthusgas i Europa;
• Nästan tre fjärdedelar av utsläpp av växthusgas kommer från vägtransport;
• Nuvarande nivåer av bilanvändning anses vara ett hinder för att möta EU:s och nationella klimatmål.
• Nya studier visar att en minskning av biltrafiken har bland den högsta potentialen för att minska utsläppen per capita.

Det faktum att det är städerna (som i Sverige styrs av kommunerna) som ansvarar för 50 till 60 procent av de globala utsläppen av växthusgas sätter dem de facto i fokus för att planera och genomföra minskningen; av flera anledningar:

• Kommunstyrelser står närmare medborgarna och har kortare tidsramar för action än regeringar.
• Kommuner besitter kompetenser i samtliga sektorer som rör stadsutvecklingen och kan samarbeta med lokala företag, kollektivtrafikhuvudmän och civilsamhället.
• Många kommuner är redan engagerade i nationella och internationella initiativ för att bekämpa klimatkrisen (Göteborg och Lund är städer som är utvalda att arbeta för att bli en av Europas 100 klimatneutrala och smarta städer fram till 2030).

Men framför allt kan lokala åtgärder inspirera och påverka regionalt, nationellt och globalt.

Som rubriken för denna artikel antyder gäller det att begränsa bilism – piska – samtidigt som alternativen som gång, cykel och kollektivtrafik bör växa – morot. Allt detta via en kombination av push/pull-åtgärder som tillsammans bidrar till övergången mot hållbar mobilitet med andra ord. Det är värt att notera att i Nicholas och Kuss artikel analyserades åtgärder som samtliga hade startat innan pandemin. Därav ligger fokus på själva resesättet och inte på åtgärder så som att jobba hemifrån och därtill inte behöva resa alls.

Dessutom är det värt att notera att artikeln ligger till grund för att Lund ska kunna minska bilismen och därmed utsläppen fortare än idag då den nuvarande takten och önskade effekten går alldeles för långsamt för att uppnå FN:s Agenda 2030-mål. Vi kan nog anse att så är fallet för de flesta städerna, om inte alla. När jag skrev detta i december 2022 publicerades en artikel i den franska tidningen Le Monde om att Frankrikes utsläpp av växthusgas stagnerar på grund av just transporter och ökad användning av fossila bränslen, långt ifrån landets ambition.

Vad kan vi lära oss från analysen?

Lärdomarna är uppdelade i piska-åtgärder, morot-åtgärder och kombinationen av de både. Fetmarkerat är enligt mig de viktigaste insikterna från artikeln.

Piska-åtgärder

• Piska-åtgärder för bilister handlar ofta om att påverka ekonomiskt (det blir dyrare eller förbjudet att åka bil), fysiskt (det blir svårare eller omöjligt att köra och parkera bil) eller en kombination av båda.
• Sammanlagt är trängselavgift den mest effektiva piska-åtgärden, med följande avgifter 2022:
  • London: 15 GBP/dag (188 SEK)
  • Milano: 5 EUR/dag (55 SEK)
  • Stockholm: högst 135 SEK/dag för hög säsong
  • Göteborg: högst 60 SEK/dag

Morot-åtgärder

• Intäkter från trängselavgifter och böter används till att investera i offentliga tjänster och infrastrukturer som till exempel kollektivtrafik, cykling och gång.
• Sammanlagt är mobilitetstjänst för pendlare den mest effektiva morot-åtgärden.
• Morot-åtgärder innehåller alltid rådgivning och utbildning för att förändra beteenden långsiktigt.
• Nya koncept som gamification (tävlingar och belöningsbaserade tjänster) och utmanande resesätt såsom samåkning – med risken att individer utan bil börjar använda en – testas och kan bli långsiktiga lösningar.
• Endast morot-åtgärder kan vara effektiva men innebär oftast ekonomiska investeringar som måste tas från någon annanstans om inte från avgifter eller regleringar (piska-åtgärder). San Sebastián i Spanien implementerade till exempel två morot-åtgärder samtidigt.

Kombination piska och morot

• Piska-åtgärder måste gå hand i hand med morot-åtgärder då kombinationen av båda visar sig vara den mest effektiva.
• En nyckelfaktor för att lyckas är samarbetet mellan berörda parter: städer, kollektivtrafikhuvudmän, arbetsgivare och universitet. Oftast är städer (i Sverige kommuner) åtgärdernas initiativtagare och ledare.
• Fokus på arbets- och universitetspendling ger bra resultat.
• Effektivitet av appen för hållbar mobilitet i Bologna (sista raden i tabellen) bör tas med försiktighet då den är baserad på användarnas egen rapportering och visar inte hur mycket de faktiskt minskade bilanvändning. Ett mätsystem borde ingå i sådana appar framöver.

Läs gärna Nicholas och Kuss artikel (Se länk längst ner i artikeln) för ytterligare information kring varje åtgärd.

Så, vilken eller vilka åtgärder är bäst anpassade för just er stad, kommun, bolag eller universitet? En sak som är säker är att vi måste agera här och nu, helst tillsammans. Jag hoppas på att analysen och artikeln från Nicholas och Kuss blir en inspirationskälla för att komma igång.

Är ni osäkra på var ni ska börja? Kontakta oss så hjälper vi er.

Tabellen nedan sorterar de tolv bästa sätten enligt deras effektivitet och presenterar piska- och morotåtgärderna som implementerats inom Europa. Eftersom den ursprungliga datan i artikeln är uppdelad mellan olika tabeller och är på engelska har nedan tabellen på svenska hämtats från Cykelfrämjandets medlemstidning ”Cykling” (nummer 4-2022). Artikeln och översättningen gjordes av Cecilia von Arnold på Lunds universitet och finns att läsa på Cykelfrämjandets hemsida (Se länk längst ner i artikeln). Jag har tagit mig friheten att lägga till städerna, åtgärdernas startår samt effektiviteten av varje fall för att lättare kunna jämföra samt få en tydligare geografisk- och tidsbild.